Mitt första eftersök

Plats: BogesundVaxhoms kommun, Sverige
Koordinater: Lat: 59.41233, Lon: 18.23497
Tid: 1 dag under augusti månad

Sedan jag börjat jaga har allt det vilt jag skjutit på fallit ihop på plats. Men jag har länge bävat inför den dag jag skulle råka skadeskjuta ett djur... och i dag kom den dagen. En skadeskjutning är var jägares mardröm. Oavsett hur erfaren jägare och skytt du är så händer någon gång det som inte får hända, skottet tar så illa att djuret kan springa iväg och gömma sig (lägga sig i sårlega). Det är därför det är så viktigt att du före jakten alltid vet att du har tillgång till en eftersökshund om olyckan skulle vara framme.




Det är en fridfull och vacker augustimorgon, perfekt för rävjakt. Jag sätter mig i jakttorn nummer 39 ute på Bogesund och börjar locka med hjälp av muspip. Det dröjer inte länge förrän jag ser en ungräv nyfiket titta fram i skogskanten. Jag lägger an och inväntar räven som nu travar rakt mot mig. På ca 80 meters avstånd stanna räven till då något fångat hans uppmärksamhet, han vänder bredsidan till och sträcker på halsen. Perfekt skottläge, skottet brinner av, räven tecknar för träff men försvinner snabbt tillbaka upp i skogen... Det känns inte roligt, men jag hoppas att jag kommer att finna räven död en bit in i skogen. Många tankar hinner snurra i mitt huvud innan eftersöksekipaget, i form av en jaktkamrat och hans unghund Axel, är på plats. Eftersom jag väl memorerat skottplats och flyktväg tar den bandade hunden upp spåret direkt. Och mycket riktigt finner vi rävens sårlega en bit in i skogen, men räven har redan dragit vidare och nu inser jag smärtsamt att det verkligen är en skadeskjutning jag orsakat! Hunden blir mycket ivrig efter fyndet och vi beslutar oss för att släppa hunden för att ha en chans att hinna efter den skadeskjutna räven. Direkt efter att vi släppt ställer hunden räven och ett avfångande skott avslutar jakten. Då jag inspekterar räven kan jag konstatera att mitt initiala skott tog för långt ner i djurets framkropp för att vara tillräckligt snabbt dödande. Jag känner mig lättad av att vi fann räven såhär fort för ett avslut.





Detta är inte bara mitt första eftersök. Det är också första gången som unghunden Axel fått chansen att ställa och fälla en räv, vilket gör både honom och husse mycket stolta. Även jag blir glad för deras skull då ju detta blev ett perfekt eftersök som stärker hundens självförtroende och erfarenhet inför framtida jakten. Men för mig som jägare ser jag detta som ett misslyckande. Ett ofrånkomligt misslyckande som glädjande nog slutade gott. Den erfarenhet jag i dag fått har gjort mig ännu ödmjukare inför varje skottillfälle naturen erbjuder mig. Det enda jag kan göra för att minimera risken för framtida skadeskjutningar är att fortsätta att hålla mitt skytte i trim på skjutbanan. Skjutträningen är en mycket viktig del av jakten som ju samtidigt är riktigt kul. Men det är ute i skogen jag vinner mina värdefullaste jakterfarenheter. Därför längtar jag redan till mitt nästa jakttillfälle!

Ett varmt tack till mina hjälpsamma jaktkamrater som hjälpte till att ge dagens jaktäventyr ett lyckligt slut!

In English